Känslorna strömmar genom kroppen

Ibland är det verkligen som om känslorna tar över, det är riktigt jobbigt, jag som alltid försöker vara så stark, men ibland brister det inuti...och när det brister så brister det ordentligt.

Vad har hänt kan man fråga sig. Jag träffade en toppenkille sommaren 2007, blev förälskade, flyttade ihop och hösten 2008 blev jag gravid. Överlyckliga jag. På första ultraljudet upptäcktes att lille bebisen inte mådde helt bra & det skulle leda till tillväxtkontroller och ctg kurva 2 gånger i veckan fram till förlossningen, BF 30 Juni 2009. Killen i mitt liv ställde väl inte direkt upp för mig utan drog till Nya Zeeland i 3 veckor utan att höra av sig en enda gång, själv blev man liggandes på sjukhus i 2 omgånger, sammalagt 18 dagar, i njurbäcksinflammation. Riktigt riktigt dålig var jag, men det insåg nog bara min mamma vid den tidpunkten. Tiden gick och jag växte och blev alltmer gravid (tjock) och tiden för förlossningen närmade sig med stormsteg... 9 Juni 2009 kl. 12.04 på Östra Sjukhuset GBG födde jag en liten liten flicka 4 veckor för tidigt, som fick namnet Molly Oliwia Eriksson, på 2512 gram. Hon åkte direkt upp till barnklinikerna och opererades (hennes tarmar fungerade inte) och ner på IVA. Ovetande vad som hände min lilla flicka låg jag på uppvak (väntade på att min EDA skulle gå ur kroppen) och fick vänta 8 timmar på något som helst besked. Där, på Östrasjukhuset, låg vi i 2 månader med vårat lilla knyte. Vi bodde på Ronald Mc Donald Hus, kom hem 6 Augusti och veckan därpå blev jag och mina 2 barn utslängda av min dotters pappa och vad jag trodde var min blivande man!

Som du kanske förstår att det finns en del att bearbeta. Dock var detta en fruktansvärt kort sammanfattning av vad som har hänt dom senaste 2 åren. Jag kommer nog uppdatera berättelsen lite framöver, men det blir ju bara tröttsamt om det blir för mycket. Det finns så mycket att berätta, så mycket som har hänt. Så mycket man vill få ur sig, så mycket man sörjer.

Jag är stark, det vet jag och jag & påväg tillbaka!




Peace! /M

Kommentarer
Postat av: Elvira

Molly är fruktansvärt fin. Och jag får passa mig för att hon inte ska linda Johan alltför mycket runt sitt lillfinger, haha ;)



Jag är glad över att vi flyttade ner till Åttingen. Och jag är glad över att träffat dig :)

2009-11-15 @ 22:44:22
URL: http://elorentzon.blogg.se/
Postat av: Karro

Du är så sjukt stark Maja! Kan inte ens tänka mig hur svårt och jobbigt allting har varit för dig! Dina barn är så söta så man smälter ska du veta! <3

2009-11-18 @ 23:52:36
URL: http://karolinaidakarlsson.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0