Sitter och tittar på Seven Heaven på TVn. Underbart att livet kan vara så perfekt och enkelt som deras liv är. Sitter och speglar mitt eget liv. Under de här 2½ åren som jag varit ensam med barnen har jag hunnit dejta såklart men när det börjar bli seriöst så blir jag rädd och backar undan, även om killen är nästintill perfekt... Varför blir det så? Varför känner jag rädslan? Är det för att jag är rädd att bli lämnad så där känslokallt och brutalt igen...?