♥
Jag har mina barn 24-7 och när jag ber om minsta lilla hjälp är det så förbannat svårt att hjälpa till? Är det så in i helvetes jävla konstigt att jag vill ha HELA min helg när jag är barnledig? När annars är det tänkt att jag ska rensa mitt huvud och få sova? Jag har 542 olika saker att hålla reda på varje dag och glömmer typ hälften - ber om hjälp men ack så jävla svårt det ska vara att ställa upp? Jag är så jävla irriterad så det finns inte. Så har JAG dåligt samvete för att du fick lämna på dagis. Ge mig styrka!
Jag kommer aldrig låta någon såra mig som den gången! Ingen kommer någonsin komma mig så nära inpå igen. Det har jag lovat mig själv.
Till minne av dig!
Den här dagen har varit en fin och minnesvärd dag. Eira Syrén begravdes idag. Hela begravningscermonin var jättefin och allting gick jättebra. William var jätteduktig han satt så snällt jämte Koffe under hela begravningen. Eira låg i en vit kista med massor med rosor på i olika färger. Helt underbara blommor. På minneskortet stod hennes namn - Eira Syrén och en bild på fina syréner. Jag är glad att mamma och pappa var med för jag var så ledsen och när vi skulle ta avsked av Eira brast det. Skönt att pappa stod jämte mig och kramade om mig då.
Vi kommer alltid att minnas dig Eira - Vila i frid med din Roger nu!
Flashback
Häromdagen var jag och Molly på sjukhuset för ett återbesök. Varje gång jag ser sjukhuset mår jag illa inombords. Såfort jag går in i entrén ilar alla minnen från 2009 förbi i världens fart. Alla jobbiga minnen. Ni vet ju hur känslig man blir när man fött barn? Ni vet ju hur mycket man behöver någon nära nästan 24 timmar om dygnet? Direkt efter att Molly kom ut ur min kropp tog dom henne och försvann bort till barnklinikerna med henne - till operation. Jag fick titta på henne och röra hennes hand genom kuvösen hon låg i innan dom gick. Hon var så liten och hade ett stort bandage runt magen. Hon såg ut som en liten docka. Efter 6 timmar fick jag se min älskade dotter igen men jag fick inte ha henne i mina armar. Hon låg ju där i sin kuvös - nyopererad - och med respirator, CVK, ryggmärgsbedövning och nålar i armarna. Som täcke hade hon en haklapp i tyg. Jag fick åka i sängen fram och tillbaka mellan barnklinikerna och kvinnoklinikerna genom kulverterna. Jag grät i mängder och kunde inte sova på nätterna. Jag visade ingen hur jävla svag jag var utan bet ihop när jag pratade med någon. Jag skämdes så fruktansvärt så jag talade inte om för någon hur betydelselös jag kände mig. Den enda personen jag visade mig svag inför var Mollys pappa. Jag behövde honom nära. Jag behövde få borra ner huvudet i hans famn men han fanns ju inte där för mig. Han fanns där för hans jobb. Jag fick ligga där på BB själv i det fula gröna rummet. Jag fick gå ut i matsalen och se alla andra mammor sitta med sina bebisar i plastvagnarna. Innerst inne visste jag att dom också låg på specialförlossningen av en anledning. Men det var väldigt svårt att tänka så just då. Då tänkte jag bara på mig själv och på min situation. Jag mådde så dåligt att jag bröt ihop inför en barnmorska - kanske också i hopp om att Mollys pappa skulle förstå hur dåligt jag mådde och prioritera mig och vårat nyfödda barn istället för fotbollsplanerna. Men så fel jag hade. Det här är inget "jag tycker synd om mig själv" inlägg för jag tycker inte synd om mig själv någonstans! Jag bearbetar bara jobbiga händelser i mitt liv och skriver av mig i min blogg. Ni har ju tjatat om uppdatering och eftersom jag själv har kännt att detta har tyngt mig lite var det också skönt att få bli av med det. Hoppas ni har överseende!
Intresseklubben antecknar
Mycket intressant enligt mig eftersom jag själv varit utsatt för en "härskare"
2010
2010 börjar gå mot sitt slut här är en sammanfattning av ditt 2010
1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?: Jajamensan ;)
2. Höll du några av dina nyårslöften?: Neee!
3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?: Japp, min kusin fick en liten bebis
4. Dog någon som stod dig nära?: Jag tror inte det
5.Vilka länder besökte du?: Spanien och Danmark
6. Är det något du saknar år 2010 som du vill ha år 2011?: Ja det finns en sak men det behåller jag för mig själv
7. Vilket datum från år 2010 kommer du alltid att minnas?: 25/12
8. Vilken var din största framgång 2010 ? Att jag har varit stark hela året och gjort saker för mitt bästa!
9. Största misstaget?: Han
10. Har du varit sjuk eller skadat dig?: Ja
11. Bästa köpet?: Min soffa tror jag :)
12. Vad spenderade du mest pengar på?: Mina barn :)
13. Gjorde någonting dig riktigt glad?: Ja!
14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2010?: Kärlek vid sista ögonkastet, Gubben i lådan, Fuck you och många fler
15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?: Gladare
16. Vad önskar du att du gjort mer?: Varit ute mer på hösten/vintern
17. Vad önskar du att du gjort mindre?: Suttit vid datorn
18. Hur tillbringar du julen?: med min familj och släkt!
19. Blev du kär i år?: absolut inte.
20. Favoritprogram på TV?: Ensam mamma söker och Greys Anatomy
21. Bästa boken du läste i år?: Bedragen - läs den!
22. Största musikaliska upptäckten?: Jadu, många, men fick upp ögonen för Familjen
24. Något du önskade dig och fick när du fyllde år?: Systemkameran :))
25. Något du önskade dig men inte fick?: nope. jag har allt man kan önska! skulle ju iofs inte sitta fel med en v70!
26. Vad gjorde du på din födelsedag 2010?: Jag var med min familj
27. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?: Jag tror faktiskt inte det!
28. Hur skulle du beskriva din stil år 2010?: Mycket koftor och sjalar tror jag haha
29. Vad fick dig att må bra?: Hela min familj!!! <3
30. Vilken kändis var du mest sugen på?: jag drömde om joel kinnaman :)
31. Vem saknade du?: En vän som stod mig väldigt nära..
32. De bästa nya människorna du träffade?: Många!
33. Har du legat på sjukhuset?: Nej (peppar peppar)
34 .Hur ska du fira nyår? Med bubbel!
35. har du varit lycklig detta året? ja det har jag!
36. det bästa med hela 2010? sommaren 2010 :)
37. Tror du 2011 kommer bli bättre än 2010? det vet man aldrig...
L.o.v.e
So long I got you I would be alright.
Can you give me what I want
Psykologi: MVG
Medicinsk Grund: VG
Vård & Omsorg: VG
Ja, som ensamstående mamma till 2 små busfrön kan jag väl inte vara annat än nöjd? :-)
Hoppas alla ni andra som också fick era betyg idag är nöjda!
PUSS & KRAM
I can see the devil in you
Sluta titta efter mig precis som om du kände mig. Du känner inte mig, ni känner inte mig. Ni tror att ni gör det men det gör ni inte. Ni vet vem jag är - det är allt. Jag vill bort härifrån - bort från er - bort från att bli indragen i någon jävla skit igen. Jag är trött på alla anklagelser.
Låt mig vara ifred.
I need some changes.
bild från i somras som jag lekte lite med i PS.
Jag behöver några förändringar i mitt liv.
Först och främst känner jag att jag måste byta bostadsort - Varberg.
Jag älskar Varberg och har alltid gjort det. Man kan säga att jag är uppvuxen till viss del i Varberg. Min mormor och morfar har en villa i Träslövsläge - 3 minuter från havet - och där har jag och min familj tillbringat alla sommarlov, påsklov och andra lediga stunder så länge jag kan minnas. And I Love it.
Jag vill helt klart tillbaka dit - Kinna ger mig ingenting, jag kommer inte längre i mitt liv här inser jag.
Sen finns det några andra saker jag också vill förändra i mitt liv men dom behåller jag för mig själv.
PUSS!
Trust your friends.
Jag blir så besviken på såkallade vänner som träffar kärleken och sedan går upp i rök. Var det så lite man var värd som vän? Jag sitter verkligen inte här och tycker synd om mig själv men man märker ju tydligt vilka som är ens riktiga vänner och inte. Hoppas bara att det finns någon kvar när dom människorna verkligen behöver en vän.
Nu kan du få mig så lätt...eller?
Jag vill bara ha det/den jag inte kan få. Om jag hade haft möjlighet att få det/den så hade jag inte varit intresserad. Sån är jag - och jag stör mig så på det. Innerst inne vill jag ju inte, absolut inte till och med - men nu bara för att det inte är möjligt så vill jag.
ÅH, vissa jävla egenskaper hos sig själv skulle man ju bara kunna radera! Så mycket enklare allt hade blivit då.
Men det är ju det; ibland känner jag mig ensamast i hela världen. Jag är 24 år och har 2 barn och redan ensamstående..det är väl klart att jag är avundsjuk på människor som bor ihop med barnens pappa och är lyckliga. Så ville väl jag också ha det...jag ville väl inte bli lämnad 4 dagar efter att vi kom hem från sjukhuset med Molly.
Ärsch, kärlek är inte allt - jag VET.
Men ibland känns det så hopplöst..
önskar
Jag önskar att någon någongång säger dessa vackra ord till mig...
Bruno Mars - Just the way you are
I wanna se the stars with you
Denna underbara låten stämmer så jävla bra in i mitt liv just nu.
Melissa Horn - Jag kan inte skilja på
don`t let your memories break you
If I could make you disapear
Barnen bor hos mig förutom varannan helg. Det har fallit sig så på grund av många anledningar och jag trivs väldigt bra med det och har fått uppfattning om att papporna också tycker det.
JAG tycker inte det är ofta jag får hjälp av dom och känner inte att dom ställer upp 100% för mig och barnen. Det är min åsikt. Den ena fadern har verkligen inte gjort detta utan prioriterat sin sport framför allt annat och det gör så jävla ont i mig när den personen kommer nu såhär i efterhand och tycker att han har varit en superpappa och ställt upp till 100%. Alla vet ju att det inte är så.
Det var verkligen längesedan jag blev upprörd och ledsen över detta men just vid denna tiden på året - runt jul och nyår -när vissa ska ha ut sina "rättigheter" blir det så påtagligt. Var är mina rättigheter undrar jag?
...och....
Är det okej att som pappa boka en resa till sälen utan att ha pratat med mig och kommit överens om hur vi ska ha barnet runt jul/nyår? Svaret jag fick av honom var "Antingen är hon hos dig eller så åker hon med mig"
Ge mig styrka.......någon?
Can you?
TAKE ME BACK TO PARADISE!
det går bra nu.
Idag känns det som att pusselbitarna börjar falla på plats :-)
Känns som att jag borde fira!
PUSS!
arg som ett bi.
Idag är det sommar, äntligen! Det är alla människor värda....förutom du. Du är vidrig, så vidrig att jag kräks vid tanken på dig. Hon är bara viktig när det ska visas upp för folk OCH när jag undrar om jag kan låna henne en stund. Fy fan, nämn EN gång du har ställt upp för mig...det kunde du inte.
"Den gången vi skulle på återbesök med Molly och jag undrade om du kunde ta ledigt från ditt jobb (jobbar för hans farsa) så jag slapp köra inne i Göteborg. (Jag avskydde att köra i stora städer, tom Borås)"
- Jag skiter väl fullständigt i det, det är DITT problem.
Ja, avgör själv. Vettig kommentar klart. AS MOGEN!! bra jobbat.
jag hatar dig så jävla mycket. det kommer jag alltid göra. jävla mammagris.
tröttsamt.
Det är jag som blev lämnad ensam med en nyfödd bebis
Det är jag som har fått kämpa själv med 2 barn 24 timmar om dygnet
Det är jag som har fått hem ett jävla stämingsbrev i brevlådan av din äckliga advokat
Det är jag som har fått en mängd olika anklagelser från der kastat i ansiktet
Det är jag som har fått jävligt elaka sms från dina människor
Men ändå är det synd om dig.
now and then
Människor frågar mig hur jag mår, hur barnen mår osv. Jag blir glad att ni bryr er så mycket om mig, det värmer jättemycket!!! Tänkte skriva hur det har gått för oss det senaste :)
Jag mår jättebra. Jag har bearbetat allt som har varit och kommit över det. Jag har fortfarande mina åsikter om att det han gjorde är så grymt elakt och fegt.
Någon har sagt till mig att jag ska sluta älta och gå vidare men för att jag ska kunna läka så måste jag älta, fundera och prata av mig (speciellt när det händer något sånt här).
Det är lätt för dig att säga som glider runt på ett bananskal.
Hela 2009 var ett ganska absurt år.
För er som inte vet eller har hängt med i min blogg så fick jag barn med en snubbe sommaren 2009. När våran dotter föddes fungerade inte hennes tarmar så vi blev inlagda på Östrasjukhus i 2 månader, inklusive 2 operationer i samband med hennes födelse. Vi fick reda på att hon var sjuk i vecka 18 och sedan dess har jag gått på regelbundna kontroller 2 gånger i veckan fram till förlossningen. Jag mådde psykiskt dålig under hela halvåret, fick inget stöd av min dåvarande pojkvän som prioriterade sin hockey, jobb och resa till andra sidan jorden före mig. 4 dagar efter att vi äntligen hade blivit utskrivna från sjukhuset gjorde han slut och jag fick åka hem till pappa och bo på hans soffa med mina 2 barn.
Under hela tiden är det jag som har fått skulden till hans illa beteende.
Ett exempel; Min pojkvän var på andra sidan jordklotet och levde livet i 3 veckor när jag gick hemma och kämpade med foglossning, ischias och en 3 åring + alla kontroller i Borås på special MVC. (SJÄLV) En dag åkte jag och mitt ex till MM och handlade mat, han hjälpte mig att bära kassarna (underbara människa) och då hade någon tydligen sett oss där tillsammans och rapporterat detta. Det var inte så populärt?
Inte heller i höstat såg jag skymten av något "ansvar" från hans sida och så har det fortsatt.
Nu kör vi vårat eget race, jag Molly & William.
Vi måste tänka på oss själva - precis som du gjorde.
Mammas lilla tjej 6 timmar gammal, nyopererad 090609
Tack för mig.
